Hur gör man för att låta det glada budskapet om Jesus Kristus gå vidare till nya generationer och nya folkgrupper?
“Orsaken att jag säger allt det här till er är för att jag vill att era hjärtan ska vara lyckliga, ja till och med väldigt väldigt vita, precis som mitt. Därför är saken som jag skriver till er alla detta: Ta fast varandras hjärtan på detta sätt som även jag har tagit fast er till mitt hjärta.”
De här orden kanske känns vagt bekanta? Det är Johannes 15:11-13 på språket Surri. Bibel 2000:
“Detta har jag sagt er för att min glädje skall vara i er och er glädje bli fullkomlig. Mitt bud är detta: att ni skall älska varandra så som jag har älskat er.”
Här är ett annat exempel:
“Herre, visa oss Din Fader och låt vägen bli avskuren.”
Samma text, Johannes 14:8, i Bibel 2000:
”Herre, visa oss Fadern, det är nog för oss.”
En av de vanligaste frågorna jag får som bibelöversättningskonsult är hur jag lärt mig alla språk jag jobbar med. Den frågan har ett kort svar: Det har jag inte.
Det bästa hade varit om jag hade kunnat det. På Mekane Yesus-seminariet finns nu ett bibelöversättningsprogram där målet är att modersmålstalare, från språk där bibelöversättningsarbete pågår, ska utbildas till översättningsrådgivare/konsulter. Med modersmålstalare som konsulter behövs inga översättningar eller hjälpmedel. Konsulten kan ge råd och undervisning utan mellanhänder.
Men i väntan på att konsulter från minoritetsspråken ska bli färdigutbildade, behöver sådana som jag någon typ av hjälpmedel för att kunna förstå och läsa bibelöversättningen jag ska granska. Detta hjälpmedel är en “backtranslation”, en “tillbakaöversättning”.
Så här går det till: Först översätter översättarna från ett visst språk, ofta amarinja här i Etiopien, till sitt modersmål. När översättningen är färdig att granskas översätter de sin översättning tillbaka till amarinja eller till engelska så att konsulten kan läsa och förstå. En backtranslation måste vara översatt ord-för-ord så att konsulten verkligen kan läsa hur de olika koncepten och språkstrukturerna blivit översatta. Så om deras koncept för att “älska någon” representeras av “att ta fast någon i sitt hjärta” så står det så i backtranslation. Om att vara glad är att “ha ett vitt hjärta” så skriver man just så. Om backtranslation är för smidig och liknar amarinjan för mycket börjar man som konsult ana ugglor i mossen. Har verkligen översättarna översatt på ett, för sitt språk, idiomatiskt sätt? Eller har amarinjan haft för stort inflytande på språket? Precis som att engelska konstruktioner ofta smyger sig in i svenskan. Som när Gabriel och Josef säger “Vad om vi kommer försent?” (från engelskans What if..? istället för det idiomatiska Tänk om…?) eller “Vi har bott här för tre månader” (från engelskans We’ve lived here for three months istället för det idiomatiska Vi har bott här i tre månader).
Som ni förstår är det väldigt intressant, roligt och berikande att få ta del av hur språk översätter koncept på ett väldigt varierat sätt. När bibeltexten filtreras genom flera olika språk, lyser ljuset på evangeliets budskap från olika vinklar. Själv är jag väldigt förtjust i Surri-språkets “Ta fast någon i sitt hjärta”. Det låter så fint, och så aktivt på något vis. Som ett passionerat åtagande, vilket ju kärleken är.
Guds frid och kärlek till er alla,
Sophia Tranefeldt
bibelbruk.wordpress.com
