”Jag ser att du studerar språk och att du är en kyrkobesökare, så kanske du skulle vilja arbeta med Wycliffe Bibelöversättare?” Detta överraskande förslag gavs mig (Ruth) av en rekryterare på universitetet i England där jag studerade franska och tyska under 1980-talet!
30 år senare kan jag se tillbaka på 22 års arbete med Wycliffe i Kongo-Brazzaville, Afrika; halva tiden som singel och andra hälften som maka till Mamy Raharimanantsoa – en svensk med rötter i Madagaskar. Det har verkligen varit berikande att vara länkad till fyra olika länder: Storbritannien, Sverige, Kongo och Madagaskar!
Som student var jag glad över att kunna använda mitt intresse för språk för att hjälpa människor på avlägsna platser som inte ännu hade tillgång till Guds Ord på sitt modersmål. Men Wycliffe uppmuntrade mig att först skaffa arbetslivserfarenhet…
Efter sex år som tvåspråkig sekreterare till franska advokater i Paris och London, två år på bibelskola, ett års intensiv träning i lingvistik, översättning och tvärkulturella studier mm vid Wycliffe-centret i England, var jag slutligen beredd att gå – utsänd av min hemförsamling i London.
Från min tid i Paris, hade jag många afrikanska vänner och landet Kongo-Brazzaville fanns i mitt hjärta – jag visste att detta var det land Gud kallat mig till. Under samma tid förberedde Gud Andra Waldschmidt (nu Ebengue) i Tyskland för att arbeta i Kongo och vi blev ett team.
”Förvänta det oväntade” är ett bra motto för missionärer! När Andrea och jag 1994 flyttade till Afrika blev vi placerade i Kongo-Kinshasa (Zaire) för att under ett år sköta bokföring på ett gästhem för missionärer. Inte vad vi hade förväntat oss – men det gav oss en fantastisk möjlighet att lära oss lingala – det kongolesiska handelsspråket.
Sedan flyttade vi till norra delen av Kongo-Brazzaville för att arbeta med mboshi-folket. Vi lärde oss språket, tog fram ett utkast till en läs- och skrivmanual och började träna en ung man till översättare. Han hade precis gjort en första översättning av berättelsen om Abraham, när inbördeskriget bröt ut 1997 och vi måste lämna landet.
Under 18 månader bodde vi i Kamerun, och där gav Gud oss två mboshi-talande studenter, som hjälpte oss med lexikon och lingvistiska analyser. Vi fick också erfarenhet av workshops, både inom lingvistik och översättning, viket var till stor hjälp senare i Kongo…
1999 var Kongo tillräckligt stabilt för att vi skulle kunna återvända – men inte för familjer. Detta gjorde oss underbemannade och vi var tvungna att flytta till huvudstaden Brazzaville för att få hjälp med administration och att driva projekt. Ett lexikon på mboshi trycktes och ett evangelium några år senare, men det var svårt att på avstånd engagera mboshi-folket för arbetet. Under tiden började jag stödja teke-folket med bibelöversättning och läsundervisning.
2003 gifte sig Andrea med en man från mboshi och jag mötte Mamy som besökte Kongo för att undersöka möjligheten för Svenska Missionsförbundet att sända ut honom som missionär dit. Som ung lämnade Mamy Madagaskar för att studera teologi i Frankrike och senare i Sverige, där han blev pastor. Han hade också arbetat i Kongo före inbördeskriget.
Mamy och jag gifte oss 2004 och bodde i Sverige ett år, då Mamy avslutade sina studier och blev teologie doktor. Jag, Ruth, fick nu möjlighet att lära mig lite svenska och lära känna församlingen i Gislaved där Mamy arbetat och som varit utsändande för honom. Församlingen beslöt senare att även stödja mig och det har varit en stor uppmuntran för oss båda. Några år senare gick tre frikyrkor samman och blev Gislaveds Frikyrkoförsamling.
År 2005 återvände vi till Brazzaville och Mamy har sedan dess haft olika funktioner vid den teologiska fakulteten, som utbildar kongolesiska pastorer. Senare blev den en del av det protestantiska universitetet i staden. Mamy älskar att undervisa i Gamla testamentet och hebreiska, liksom att vara del i ledarskapsutbildningen i den fransktalande delen av Afrika.
Själv har jag från Brazzaville fortsatt att arbeta med tekefolket: En pastor började en översättning till sw teke och behövde hjälp med dataprogrammet och med den exegetiska kontrollen. Några delar av Bibeln översattes till plateaux teke för många år sedan och det behövdes läsundervisning för att man skulle kunna läsa bibelordet. I ett tredje språk i teke-familjen, ngangulu, hade en grupp av gamla män kämpat med att översätta Bibeln och behövde hjälp med sitt alfabet. Jag har arbetat med dessa kollegor för att utveckla alfabet, grammatik och ordböcker, samt att ta fram material för läsundervisning.
Det var en fantastisk uppmuntran att sw teke och ngangulu av fem språk utvaldes för att ingå i ett projekt för att översätta berättelser ur Gamla testamentet under två år med start 2014. Vi har arbetat med översättarna för att göra häften med bibelberättelser men också inspelade på mp3 och video, vilka nu når ut till de olika språkområdena.
En ivrig/entusiastisk ung man, Armel Bosso, är en av nganguluöversättarna. Jag är så glad att han nu får fortsatt träning för översättningsarbetet och att han också kommer att kunna vara rådgivare till plateaux teke inom kort. Under vår vistelse i Sverige fortsätter jag att vara hans mentor samtidigt som jag arbetar på en master i afrikanska språk, och Mamy tjänstgör som pastor i vår kyrka.
Att träna och utrusta troende kongoleser kommer att fortsätta vara vårt uppdrag när vi senare i år återvänder till Kongo. Jag har sett två Nya testamenten invigas under mina 22 år i landet, men åtminstone 20 språk väntar fortfarande på en översättning. Arbetet går långsamt, men ett antal kongoleser antar nu utmaningen att översätta Bibeln och hjälper så sin omgivning att påverkas av Guds ord. Det är ett privilegium att vara en del i detta.
”Må Gud vara nådig mot oss och välsigna oss, må han låta sitt ansikte lysa över oss. Då ska din väg bli känd på jorden, din frälsning bland alla hednafolk” (Ps.67:1)
