Båda två hade vi – Mikael och Jeni, ett intresse för språk när vi växte upp. Vi ville använda detta för att tjäna Gud. Mikael växte upp på missionsfältet i Thailand och trodde först att missionsintresset var ett sätt att fly ifrån Sverige, där han hade svårt att känna sig hemma. Jeni växte upp i Indiana i USA och tyckte mycket om att studera språk.
På universitetet fick hon höra om Wycliffe USA:s arbete och blev intresserad av bibelöversättning. Vi hade båda föräldrar som litade på Gud och förväntade sig Guds ledning i vardagen. Det var helt naturligt för oss att Gud skulle använda vårt språkintresse på något sätt och vi visste båda att vi ville tjäna Gud. Allt detta ledde oss var för sig ut på missionsfältet. Men Gud hade en liten överraskning för oss…
Mikael kom till Moçambique i 1995 efter avslutade kurser i England. Han tyckte det var intressant när han via e-post från Jeni fick frågor om sitarbete. Jeni som då läste portugisiska i Lissabon. Vi träffades först nästa år, 1996, när Jeni kom till Maputo. Kontoret var ganska litet, så vi fick använda samma skrivbord. Nu i efterhand verkar det som att Gud hade planerat detta. Tre månader senare var vi förlovade, och fick rådet att åka hem, träffa varandras familjer och gifta oss om allt kändes rätt. Så blev det också. Vi gifte oss 1997 i Pingstkyrkan i Skövde och började vårt liv tillsammans och med arbetet bland nyungwe-folket.
Mikael började arbeta i Moçambique med kartläggning av språk, med förhoppningen att senare jobba mera direkt med bibelöversättning. När han fick valet att antingen jobba med nyungwe men fokuserat på lingvistik och alfabetisering, eller att jobba med översättning i ett annat språk, kände han sig manad att stanna i Tete. En amerikansk familj, David och Hilary Ker, hade valts att arbeta med bibelöversättning för nyungwe-språket.
Detta dubbelteam blev en mycket bra lösning och våra familjer blev inte bara goda kollegor utan bästa vänner. Familjen Ker flyttade ifrån Tete år 2005, delvis på grund av Davids hälsa.
Efter det har Mikael blivit mer och mer som en rådgivare för teamet. Översättarna har gradvis tagit över mer av ansvaret för arbetet. Vi är så tacksamma till Gud för hur teamet har utvecklats över åren och hur bra de arbetar tillsammans. år. Arbetet med The Little Zebra Books börjar också ge resultat.
Jeni har äntligen fått gehör för att modersmålet bör användas i mycket större utsträckning än tidigare för alfabetisering och att det måste satsas på litteratur på modersmålet. 2016 verkar kunna bli ett produktivt år för alfabetisering för vuxna på nyungwe-språket. Regeringen gör allt för att modersmålen ska användas inom skolväsendet. De lokala departementen börjar nu också förstå att detta är viktigt och inte kan vänta längre. Det alfabetiseringsmaterial som Jeni hjälpt till att utveckla har Utbildningsdepartementet i Teteprovinsen sagt att de vill testa. Om resultatet blir positivt, kommer alfabetisering på nyungwe-språket att nå många av distrikten i Tete under kommande år. Arbetet med The Little Zebra Books börjar också ge resultat.
Fint illustrerade traditionella berättelser och bibelberättelser upptäcks av fler och fler i området där man talar nyungwe-språket. Vi längtar efter att se barn och vuxna som blir fascinerade av att läsa och i sitt sökande efter ett bättre liv också läser Bibeln på nyungwe-språket! Vår familj har växt och förändrats. Vi kom till Tete som nygifta och nu är vi fem personer i familjen. Allt har inte blivit som vi hade tänkt oss, men vi har alltid känt oss välsignade och vetat att detta är rätt plats för oss som familj. Att bo i staden, som vi har gjort, är på vissa sätt enklare. Vi har alltid haft tillgång till Internet, och det har alltid funnits ström och rinnande vatten där vi har bott. Det har funnits andra utländska vänner här i staden, även om Teteprovinsen har betydligt färre missionärer än på andra håll.
Vi har haft tillgång till en privat skola här i Tete för våra barn, berättar Jeni. Denna skola har förberett våra barn på bästa sätt för vidare studier, de har klarat sig utmärkt i andra skolor, både i Sverige och USA. Katie och Jakob har båda klarat steget till internatskola bra, de studerar nu på Rift Valley Academy i Kenya. Tre gånger om året är de hemma här hos oss i minst fyra veckor, och tack vare Internet kan vi hålla kontakt regelbundet. John fortsätter på privatskolan här i Tete. Gud har verkligen ordnat allt på bästa sätt för oss, fortsätter hon. Det känns både fantastiskt och lite sorgligt att i december 2017 ska vårt arbete här vara avslutat.
Vi har hört berättelser från andra håll om hur de sista åren ofta är de svåraste. Olika svårigheter kan uppstå; kanske någon blir sjuk, kanske det fattas pengar för underhållet, eller kan det bli så att tryckningen blir försenad. Vi ber att Gud beskyddar hela teamet och ger oss alla den vishet och styrka vi behöver för att fullfölja arbetet på bästa sätt. En svår tanke är: Tänk om hela Nya Testamentet blir färdigt, men ingen läser det! På många sätt är själva översättningen den enklaste delen av vårt arbete. Men har vi gjort tillräckligt för att de troende ska använda översättningen? Att läsa Bibeln är bara det första steget. Kommer pastorn som talar nyungwe, men har fått all sin undervisning på portugisiska, att våga använda Bibeln på nyungwe-språket för sin predikan?
Vi ber att de som redan kan läsa på nyungwe ska undervisa många andra och att särskilt de yngre pastorerna ska förstå vad det betyder när en medlem själv kan läsa och förstå Gud Ord. Stå med oss, du också och bli en del av vad Gud vill göra bland nyungwe-folket!
Jeni och Mikael Bister
